Bygglovskrav för solpaneler

Bygglovskraven för solpaneler varierar stort i olika kommuner, både gällande hantering och regler. Därav gjordes en utredning inom projektet Framtidens solel i Östra Mellansverige med syfte att påvisa eventuella skillnader samt inspirera kommuner att underlätta hanteringen för framtida solelproducenter. Att förenkla detta steg är ett relativt enkelt och billigt tillvägagångssätt och vilket har stort symbolvärde. Detta i sig leder förhoppningsvis till en smidigare process och i förlängningen att investeringstakten för solpaneler ökar.

Läs en sammanfattning av rapporten här »
Läs hela rapporten här »


Nätansluten solel, ”Gröna Solkartorna”

Solel i SödermanlandDet saknas centrala register över solcellsanläggningar i Sverige. Den bästa tillgängliga statistiken är baserad på en undersökning om försäljning av solcellsanläggningar (Lindahl, IEA-PVPS National Survey Report of PV Power Applications in SWEDEN). Denna statistik saknar dock geografisk uppdelning och bygger delvis på uppskattningar.

För att få ett mer detaljerat underlag har Energikontoret i Mälardalen tagit in uppgifter på verklig installerat effekt solel från de olika elnätsägarna, 14 st, i Södermanland, Västmanland och Uppsala län. Statistiken redovisas som totalt installerad effekt per kommun och även per person och kommer uppdateras årsvis under hela projektet Framtidens solel i Östra Mellansverige d v s till 2018.

Solel i Södermanland »
Solel i Uppland »
Solel i Västmanland »
Solel i Örebro »


Marieberg i Örebro – ett område med potential.
 

Marieberg i Örebro – ett område med potential.En ny studie har genomförts som visar att det finns stora möjligheter att utveckla solel. I Örebro län är det regionala målet till år 2020 5 GWh. Utvecklingen är god vad det gäller nyinstallationer, framförallt mindre eller medelstora sådana och idag har regionen nått halvvägs till målet. Det finns en vilande potential vad gäller installationer på större tak. Bara i handels- och logistikområdet Marieberg i Örebro finns en möjlighet att producera upp till 10 GWh el! Men ännu är taken inte mer än bara tak…

Vad hindrar då utvecklingen? En enkätundersökning visar att flera företag har intresse för energieffektivisering och specifikt intress för solel. En del logistikföretag med stora tak har dock ägarkrav som omöjliggör en långsiktigt lönsam investering. Här behövs nya tankesätt och attraktiva affärsmodeller som göra att investeringen inte blir ett hinder utan en möjlighet. Miljö, ekonomi och socialt ansvar är frågor som företagen alla ser som en viktig grund för investering i solel. Läs mer »


Linköpings kommun - Bygglov för solpaneler
 

I och med att solpaneler på byggnader innebär en yttre förändring av byggnaden så krävs det i regel bygglov för en sådan typ av installation i tätbebyggt område. I Linköpings kommun har man valt att ta bort avgiften för ansökan om bygglov för solpaneler för att göra processen enklare.

Läs mer »


Linköpings kommun - Skapa din egen solel
 

Linköpings kommun - Skapa din egen solelLinköpings kommun har tagit fram en folder med råd och steg för steg instruktioner för hur man ska gå tillväga om man vill installera solceller på sin fastighet och vad man bör tänka på. Informationen är främst riktad till privatpersoner och går igenom alltifrån vilken typ av tak som är lämpligt för solceller till var man ansöker om bygglov och hur man kan ansöka om finansiellt stöd för installationen. Det finns också information om krav och kvalitet på utrustning samt om mikroproduktion och vilka regler som gäller för det.

Foldern hittar du här »
 


 

Två nya solcellsanläggningar i Uppsala
 

Fyrisskolan
I Uppsala kommun har två nya solcellsanläggningar installerats på två av kommunens byggnader; Gottsunda centrum och Fyrisskolan. Anläggningarna har en effekt på 500 kW. I och med installationen har Uppsala kommun fördubblat sina installationer av solenergi mätt i effekt sedan 2015. Den totala investeringen på strax över fem miljoner kronor beräknas vara avräknad inom 10-15 år. Den el som beräknas produceras motsvarar en kostnad för köpt el årligen på motsvarande cirka 500 000 kronor. Under 2016 planeras det för ytterligare sex stycken solelanläggningar framför allt på skolbyggnader.

Läs mer »


Solkarta som ett verktyg för att främja investeringar i solenergi

 

Utredning om kommunala solkartor i Östra MellansverigeBakgrund till utredning
En solkarta är en webbaserad tjänst som erbjuder en möjlighet att lokalisera lämpliga takytor för produktion av solenergi genom analys av årlig solinstrålning och hur den fördelar sig över utvalda fastigheter

Flera kommuner i Östra Mellansverige har valt att investera i en solkarta med syftet att de vill visa privatpersoner, företag, bostadsrättsföreningar och fastighetsägare potentialen i solenergi. Inom ramen för projektet ”Framtidens solel i Östra Mellansverige” har en utredning genomförts kring de kommunala solkartorna: Hur de uppfattas av användarna, hur kommunerna själva ser på solkartornas betydelse och utvecklingsmöjligheter samt orsakerna till varför vissa kommuner valt att inte satsa på solkartor.

Utredningens resultat
Resultatet av studien visar bland annat att:

  • Kännedomen om att kommunen har en solkarta är större hos hela respondentgruppen än hos den specifika målgruppen företagare. Den senare gruppen utgör endast en liten del av den totala respondentgruppen i undersökningen, varför resultatet måste tolkas med viss försiktighet. Resultatet kan dock indikera att det finns ett behov av särskilda marknadsföringsinsatser för att nå gruppen företagare.
  • De som investerar i solel får sin information främst från leverantörer/installatörer och från Internet. Solkartan kommer på tredje plats, före såväl vänner/släktingar/grannar och kommunens energi- och klimatrådgivare. Solkartan är sålunda en viktig informationskälla.
  • Få kommuner som idag har en solkarta har planer på att utveckla sin karta. De kommuner som ändå har sådana ambitioner nämner bland annat utökning av den geografiska täckningen som en sådan åtgärd. Man ska komma ihåg att de flesta solkartor lanserats tämligen nyligen och att det därför i många fall är väl tidigt att börja fundera på dess utvecklingspotential.
  • De kommuner som idag saknar solkartor anger kostnadsskäl, kunskapsbrist i organisationen och tidsbrist som de främsta orsakerna till detta.

Till detta tillkommer ytterligare resultat som kan var ett stöd och inspiration till den kommun som idag har en solkarta och vill utveckla den och för de kommuner som saknar en karta men som har ambitionen att investera i en sådan. Projektrapporten hittar du via denna LÄNK »