Byggnadsintegrerade solceller (BIPV) på tapeten

Inom solelvärlden har byggnadsintegrerade solceller (BIPV) blivit något av ett modeord, en slags rockstjärna bland solceller som just nu verkar vara lite häftigare än de andra. BIPV är alltså solceller som integreras i byggnader – designmässigt och/eller materialmässigt – och bär med sig ett löfte om snygga, miljövänliga och billiga lösningar för solel. För de konventionella, och kanske numera något alldagliga, solcellerna såväl som för saker vi kan köpa generellt är dessa tre en svårslagen kombination. En riktigt vacker solcellsanläggning eller produkt är kanske inte den billigaste. Inte heller brukar det vara det billigaste valet att välja grönt – åtminstone inte på kort sikt (vi kan ju med hänsyn till framtida samhällskostnader för klimatförändringar få en lite annan ekvation).

Personligen har jag också blivit en del av BIPV:s fanclub som hängivet deltar på BIPV-möten och nyfiket lyssnar på de senaste nyheterna som kretsar kring dem. Detta är ingen svår uppgift, eftersom det som sagt är något som är på tapeten överallt. Det talas om BIPV i alla former och färger, å ena sidan finns modulerna som nästan precis ser ut som våra traditionella byggmaterial – tegelpannor, shingel, fasader, solavskärmning, balkongräcken, osv. Å andra sidan finns möjligheter med BIPV som byggmaterial i verktygslådan att göra nyskapande arkitektur, kreativa lösningar där bara fantasin (och möjligen kundens plånbok) sätter gränser. BIPV må vara en undergrupp till kategorin solceller, men den är i sig en väldigt bred grupp.

Byggnadsintegrerade solceller har idag en mycket låg andel av antalet installerade solcellsanläggningar, år 2015 var ca 2 % av den installerade effekten byggnadsintegrerad. För att återkomma till den svårslagna trion; snyggt, miljövänligt och billigt, måste det alltså ändå vara något som hindrar etableringen eftersom detta i övrigt ter sig vara allt en kan önska. Sanningen är nog att det finns stor potential, men att BIPV i verkligheten inte helt kan uppfylla dessa tre löften än. Något som analyserades bland annat under Solkompaniets seminarium Business opportunities with building integrated solar energy i Uppsala, en av de nyligare sammanhang då jag varit i kontakt med BIPV, var att det inom bredden för BIPV ändå har börjat utkristallisera sig två linjer.

Att BIPV kan vara snyggt är det inget snack om. Det finns massor av exempel på lyckade installationer som har väckt mycket positiv uppmärksamhet, om detta kan det bli en egen krönika om inte en roman. De flesta som jag har hört presentera sina BIPV-byggnader har lite i förbifarten nämnt att det förstås inte gick ihop sig ekonomiskt, men se vad fint det har blivit! I denna ena linje sätts estetik och innovation i fokus, men det kanske inte lever upp till att bli billigt. Beroende på målgrupp och syfte med byggnaden kan det vara mer eller mindre miljövänligt, det kräver ändå en del resurser att bygga hus oavsett om de har solceller.

Både punkten miljövänligt och billigt kan härledas till förutsättningen att solceller kan ersätta annat material genom att integrera dem i byggnaden och dess design. De resurser som inte behöver produceras har förstås varken kostnad eller miljöpåverkan, och ju lägre pris på solceller desto lönsammare blir även en integrerad anläggning. För att kunna använda de billigaste solcellerna som redan nu finns på marknaden finns dock en begränsad frihet för utformningen av byggnader för att anpassa sig efter tillgängliga storlekar och typer. Det viktiga blir att använda sig av standardiserade lösningar och målet är att kunna massproducera för att gå ner i pris. Lösningen blir snygg, men kanske inte direkt spektakulär. Här kommer jag då in på den andra linjen, där installationen blir billig och resurseffektiv men kanske inte kan konkurrera i arkitekters designtävlingar.

Jag vill hålla fast vid löftet att byggnadsintegrerad solel kan komma att leva upp till alla tre kriterierna, men det kan finnas en bit kvar att gå och vägen dit beror på vilket mål vi ser med solcellerna, vilken linje vi vill följa. Den största utmaningen som jag ser det för BIPV är att samordna alla de aktörer som är inblandade, och krävs, för att driva BIPV-användningen framåt; arkitekter, fastighetsbolag, byggföretag, solcellsutvecklare, solcellsleverantörer, och inte minst utbildare och de projektledare som ska få ihop alla dessa. Det positiva är allt intresse och den drivkraft som finns för BIPV, som gör att det ändå dyker upp på våra kontor och in i våra hem. Vi brukar kanske inte ha solceller inomhus, men vi kan verkligen säga att BIPV är på tapeten.

Ylva Gullberg
Energi och klimat
Region Örebro län