Effekt på elpriset när man går över till förnybart och installerar solel i större skala.

Johan Lindahl på Svensk Solenergi sammanställer mycket och intressant statisk kopplat till solel från olika marknader runt om i världen. På den europeiska marknaden har det hänt en del på energifronten de senaste 10–15 åren. Kärnkraftverk har stängts, kolbrytning har stoppats, biobränslen används i större utsträckning, vindkraften har byggts ut, solel har installerats. Hur har detta påverkat elpriserna? Belackarna var tidigt ute och sa att elpriserna kommer gå upp och att elmarknaden får problem när elproduktionen succesivt ställs om till en mer hållbar och utsläppsfri variant. Nedan är en bild som visar hur spotpriserna på el ändrats under sommarhalvåret på den tyska marknaden sedan 2007. Som ni ser har priserna löpande sjunkit de senaste tio åren och då är de gamla priserna inte indexjusterade så det verkliga prisfallet är ännu lite större.

Det kan konstateras att under dygnets tidigare peak-tid cirka kl. 8-17 är priset nu 30–60 euro billigare per MWh än för tio år sedan. Detta som sagt utan att priserna från 2007 indexjusterats, alltså är den reala prissänkningen ännu något större. Eftersom solelproduktionen sammanfaller med energianvändningens normala peak, då företag och organisationer har sin verksamhet igång, så har priset här planats ut. Tillgång och efterfrågan, ni vet. Det är nog tämligen enkelt att räkna fram hur mycket den tyska marknaden sparat i minskade elkostnader tack vara denna prissänkning. Det får bli en annan spaning men kanske har de medel som tyska staten satsat på Energiwende tjänats igen eller kommer tjänas igen på dessa minskade energikostnader?

Vi har i Sverige byggt solel till cirka en tjugondel av vad Tyskland har gjort men mycket byggs nu och det verkar som marknaden riktigt kommit igång. Johan Lindahl spår att utbyggnationen av sol och vind i Sverige kommer ha ungefär samma effekt på elpriset här, d.v.s. elpriset kommer inte öka nämnvärt utan kanske tvärtom sjunker något de närmaste tio åren, åtminstone under årets ljusa månader.

Denna bild visar prisläget nya energianläggningar i USA. Man ser tydligt att sol och vind faktiskt är det billigaste sättet att producera ny el på även om gas inte är långt efter.

Man kan säga att marknaden för solcellsanläggningar är uppdelad i två marknader: distribuerade system (mindre och främst för självförsörjning) och centraliserade system (större och matar in all el på elnätet). I Sverige har fokus främst legat på distribuerade system som oftast är takanlagda men intresset för storskaliga solcellsparker har ökat markant på senaste tid. Anledningen till detta är prissänkningarna och att priset per installerat watt sjunker något ju större anläggning man bygger.

Det finns redan ett fåtal solcellsparker i Sverige på över 1 MW men i och med att produktionskostnaden för storskaliga solcellsanläggningar har sjunkit så pass mycket de senaste åren planeras nu ett flertal nya parker i Sverige. En fördel med takanlagda solcellsanläggningar är just att ingen mark behöver tas i anspråk men generellt är mark sällan en begränsning i Sverige. Det kan kännas onödigt att ta upp mark för stora solcellsparker men det finns mycket mark i Sverige som inte kan användas till något annat. I dyra tätorter blir det kanske svårt att räkna hem anläggningen och det kanske inte heller är den marken vi ska fokusera på. Många solcellsparker i Sverige byggs därför bland annat på gamla deponier eller annan förorenad mark. Det finns även solelanläggningar på betesmarker där får eller andra djur fortfarande kan beta samt få skugga av själva anläggningen. Det skulle vara intressant att se hur stor markyta i Sverige som består av denna typ av marker, oanvändbar för annat eller som kan kompletteras med en solcellspark, t.ex. oanvänd mark längs vägar eller varför inte på ett flygfält? Kanske har vi i Sverige en närmare obegränsad tillgång? Möjligheterna för solceller i Sverige kanske är oändliga.


Fredrik Wedelstam & Sofie Orvestedt
Projektledare på Energikontoret Mälardalen