Solel i Sverige och Världen

Solcellsinstallationerna ökar dramatiskt. Om vi tittar i backspegeln kan det sägas att Tyskland i sitt arbete med omställning från fossila bränslen till förnybara, kallat energiwende, satsat mycket pengar och resurser på förnybara energikällor som te x solenergi. Dessa pengar har gått till forskning och utveckling av solelteknik samt effektivare produktionsmetoder och följdes av något som bara kan beskrivas som ett prisras. Tack vare att marknaden utvecklats så positivt pekar några siffror mot att vid nybyggnation så producerar en solelanläggning el billigare än t ex kol- och kärnkraft.

Tyskland har de senaste 10-20 åren varit loket i solelbranschen men den stafettpinnen har tagits över av Kina, som nu springer med den i ett tempo som får en Tesla Roadster att se långsam ut. Tyskland hade vid förra årsskiftet installerat 41,2 gigawatt solel och Kina 78,1 gigawatt. Kina har under nuvarande år till och med september installerat ytterligare ca 40 gigawatt, alltså nu på 9 månader installerat lika mycket solel som Tyskland installerat sedan ”starten”. Prognosen är att Kina i år kommer installera 54 gigawatt solel kommer då i januari 2018 ha ungefär 132 gigawatt, enligt den senaste prognosen från Bloomberg New Energy Finance. I jämförelse kommer vi i Sverige då ha ca 0,3 gigawatt.

En anledning till att utbyggnadstakten har mattats av något i Tyskland är att man nått en nivå där sol och vind står för allt elbehov vid de tillfällen förhållanden är bra. Dock beräknas det installeras 1,5 gigawatt i Tyskland i år jämfört med 0,1 gigawatt i Sverige. I en mer talande jämförelse har Tyskland över 500 Watt solel per person medan vi i Sverige har drygt 20 Watt per person. Vi kan utan problem bygga ut till samma nivå som våra grannar i söder, d v s 25 gånger mer än idag, och förmodligen ännu mer tack vare att vi i vårat energisystem har vattenkraft som till viss mån kan balansera den intermittenta energi som vi får från sol och vind. Dock är det viktigt att påpeka att sol med stor sannolikhet aldrig kommer vara den största energikällan i den Svenska elmixen om inte fantastiska framsteg görs i att lagra energi över både dygn och årstider.

Hur mycket av elmixen kan solen då stå för rent praktiskt? När slår man i ”taket”? I dag så har länderna Grekland, Italien, Tyskland mellan 7–8% av sin elenergi från solen. Honduras har hela 12,5%. Sverige har i jämförelse bara cirka 0,1%. Förutsättningarna skiljer naturligtvis beroende på bl a på vad man i övrigt har för energikällor i sitt energisystem. Solens närvaro har förstås stor påverkan. Runt ekvatorn har man avsevärt mer jämn produktion över året än vad vi har här uppe i vintermörka och sommarljusa norden. Framtida förmåga till lagring kommer förmodligen öka möjligheten för solen att stå för ännu större del. Idag finns system i t ex Utrecht, Holland, där man inom vissa stadsdelar styr överproduktion av solel till fordonsbatterier och ”powerwalls”. De bil/batteriägare som vet att de inte ska använda bilen på ett dygn eller mer låter bilen fungera som en elhandlare. Bilen laddas på dagen med billig solel och säljer tillbaks el till grannarna i kvarteret när solen ej skiner. Lösningar av den här typen kommer sannolikt medföra att solen kan stå för mer än de mellan fem och tio procent som är aktuellt idag i flera länder.

En fullständigt ovetenskaplig spaning visar att om världens befolkning på nästan åtta miljarder människor skulle ha samma installerade effekt som Tyskland, cirka ha tre kvadratmeter solceller per person, så skulle totalt 4 000 gigawatt solel vara installerat runt klotet. Vi har idag runt 300 gigawatt och installationstakten är mindre än 100 gigawatt per år. Den nu rusande solelsmarknaden behöver med dagens tempo alltså över 37 år för att nå denna nivå, som i varje fall på pappret verkar rimlig.

Källa: Report IEA PVPS T1-31:2017; Bloomberg New Energy Finance

Fredrik Wedelstam
EKM AB