Torpa gård - Östergötland

 

Bengt Samuelsson tog över verksamheter 1976 och då var företaget ett renodlat lantbruk. Gården är på 160 ha varav 100 ha ligger under plog. Resterande areal består av skog, betesmark och ett naturreservat. På markerna odlas potatis och spannmål. Förutom själva lantbruket bedrivs också eventverksamhet av olika slag, där hållbarhet löper som en röd tråd genom verksamheten. Detta arbete har gett goda resultatet och gården är i dagsläget till 98 % fossilfritt utifrån uträkningar som konsultbolaget 2050 genomfört.

För 17 år sedan påbörjades bygget av en motorbana och de första körningarna genomfördes under året därpå. Sedan dess har Bengt även byggt till restaurang, hotell, konferensanläggning, pub och i nu håller han på att färdigställa en servicebyggnad i anslutning till motorbanan. Därtill tillkommer ett antal andra satsningar som byggnation av tre lägenheter till en fisketurismverksamhet vid sjön Boren samt en hall på 1 500 m2 som ska användas till mindre mässor. Han har ungefär 3 500 – 4 000 gäster per år och ca. 2 000 gästnätter.

De jobbar mycket med aktiviteter ihop med besökarna, anpassat efter om de är konferensgäster eller turister. På anläggningen finns en 1 150 meter motorbana och en cross cart-bana på 350 meter. I verksamheten ingår 30 - 35 tävlingsbilar och man erbjuder folkrace, rallykurser med instruktör, cross cart, crazy race med bilar som styr åt fel håll och så kallade blindbilar. Därtill tillkommer aktiviteter som ”fångarna på Torpet”, camp-aktiviteter med lekledare, naturprogram med kanoter och båtar. I det senare ingår fisketurism där gästerna har möjlighet att fiska gädda, abborre och kräftor i sjön Boren.

Investering i solel
Att man satsade på solel beror på att det finns lämpliga tak på gården, dels att de låg i sydlig riktning, dels att det finns tillgång till stora tak. Bengt bedömde också att det fanns en lönsamhetspotential i investeringen. Vid investeringen använde man sig av Stures rör i Borensberg då Bengt gärna vill gynna ortens företag. Detta företag jobbar tillsammans med ett tyskt företag som har levererat panelerna.

Anläggningen
Panelerna har en total yta om 500 m2 och under 2015 producerade dessa 72 000 kWh. Av den totala elanvändningen i verksamheten köper de in ca. 30 % och övriga 70 % täcks av egen produktion. Produktionen är idag maxad mot den säkring som de har, vilken uppgår 80 ampere. De skulle kunna producera lite mer med befintliga solpaneler, men man kan inte nyttja topparna för då går säkringarna.

Panelerna fungerar bra och producerar mycket el. Däremot har han varit tvungen att bygga om en del av elsystemet som exempelvis markskåp för att få det hela att fungera. En sådan investering hade han dock troligen varit tvungen att göra på sikt i vilket fall. För att nyttja panelerna på bästa sätt är det viktigt att ha tak i rätt riktning. Bengt har rekommenderat folk att köpa några paneler, antingen för mark eller tak, och testa dem på plats för att se var de har de bästa värdena. Om man inte har tak i rätt riktning så kan man försöka att göra en snygg markanläggning i stället. Man blir friare med en markanläggning och har lättare att justera för läge, lutning etc. Ett ytterligare råd till de som vill investera är att sätta upp en lite större anläggning för då producerar man mer när det inte är så mycket sol. Blir det allt för stor produktion får man reglera så att man inte tar emot det sista av elen.

Ekonomi
En kalkyl gjordes i samband att ansökan om investeringsstöd skulle lämnas till Länsstyrelsen. Investeringen kostade totalt 972 000 kr. Med det beviljade investeringsstödet räknar han med en återbetalningstid om 8 år, utan bidrag hade pay-offen troligen uppgått till ca. 11 år. Han har inte gjort någon uppföljning på kalkylen men vet hur mycket som produceras och det är det viktigaste. Priset på överskottsel har skilt sig kraftigt åt sedan investeringen genomfördes. Han har sålt ca. 20 000 kWh och har som lägst fått 25 öre per kWh och som högst 55 öre per kWh (exklusive moms).

Erfarenheter
Bengt får en väldigt positiv respons från gästerna som besöker anläggningen. Det första man ser när man kommer dit är solpanelerna och dessa är också synliga från hotellet och restaurangen. Han försöker också berätta om halmeldningen och de förnybara bränslen som används i bilar och arbetsfordon samt kopplingen till jordbruksproduktionen. Hållbarhetsarbetet beskrivs på hemsidan och han har även ett informationsblad som delas ut till besökande gäster. De som tycker att detta är någonting positivt är de som fördjupat sig i verksamheten innan de kommer dit och som verkligen förstår symbiosen med jordbruket. Vissa av konferensgästerna tycker dock inte att detta är så viktigt, utan det är pris och tillgänglighet som är viktigast.

Bengt har planer på att koppla upp sig mot ett back up-system med målet att kunna lagra el för två dygn. Han har även planer på att investera i mindre vertikalvindsnurror, där sol och vind ska ge så hög produktion som möjligt. Målet är att så mycket som möjligt av den el som produceras ska användas i den egna verksamheten.

Mer information om verksamheten finns på: www.torpagard.com.


Företaget Brännebackens Gård och Bo på Lantgård


Företaget drivs av Lars-Erik och Mona Larsson. Verksamheten startade 2006. En viktig del är uthyrning av lägenheter för turister eller för andra som vill bo naturnära och naturskönt. Lantgården ligger invid vid sjön Möckeln belägen mellan Degerfors och Karlskoga. Företaget har betesdjur och driver skogsbruk.

Anläggningen har solvärmepaneler för varmvatten och en solcellsanläggning på 16 kWp

Ladda ner PDF för att läsa hela exemplet »


Solenergi för lantbruksföretag
 

olenergi för lantbrukInom ramarna för projektet Goda affärer på förnybar energi har LRF tillsammans med Växa Sverige och Drivkraft tagit fram en broschyr om solenergi för lantbruksföretag. I och med lantbrukens ofta stora ekonomibyggnader finns det goda förutsättningar för installation av solceller. I broschyren finns information om vad man generellt bör tänka på vid en solcellsinvestering men det finns också information som riktar sig specifikt till lantbrukare. Det rör sig framför allt om vad man som lantbrukare bör tänka på om man vill installera solpaneler på djurstallar.

Broschyren hittar du här »

 


Jordbruksverket - Investeringsstöd till förnybar energi


JordbruksverketInom landsbygdsprogrammet finns det möjlighet att söka företagsstöd till att bygga en anläggning för förnybar energi. Syftet med stödet är att öka användningen av förnybar energi på landsbygden. Stödet riktar sig till företagare inom jordbruk-, trädgård- eller rennäring. Stöd ges för produktion av förnybar energi, både till jordbruksverksamhet och till försäljning. Den förnybara energin kan vara i form av solenergi, vindenergi, bioenergi, vattenkraft, jordvärme eller bergvärme.

Det du kan få stöd för är:

  • Köp eller avbetalningsköp av nytt material och ny fast inredning.
  • Tjänster som du köper av konsulter för att planera och genomföra investeringen.
  • Investeringar i inköp eller utveckling av programvara.

Stödet uppgår till maximalt 40 procent av investeringskostnaden, resterande kostnader får du själv stå för.

Mer information om hur du ansöker om stöd finns här »


Solvärme på Stora Flättna Gård
 

Solvärme på Stora Flättna Gård

I mitten av 1980-talet var det dags att lägga om taket på en av ekonomibyggnaderna på Stora Flättna Gård utanför Nyköping. Lantbrukaren Dag stod och lutade sig på en skjutdörr av plåt och upptäckte hur oerhört varm den blev i solskenet. Det fick Dag att fundera om det inte går att använda den varma luft som blir under det cirka 500 m2 stora plåttak som vetter åt sydost till att torka spannmål. Dag tog kontakt med en person, Lennart, på dåvarande lantbruksnämnden och förklarade sina tankar. Som tur var så var Lennart utbildad maskiningenjör och gav sig i kast med att beräkna och dimensionera anläggningen med luftspalt, flöden, kanaler et c.
 
Rent tekniskt är det en mycket enkel anläggning. Luften rör sig mellan tätskiktet och plåten som är av TRP-typ. I takfot och nock är taket tätt och flödet går in i östra taksprånget och samlas upp i det västra med en kanal av plåt och trä fram till pannans insug. En klar dag förvärms luften till pannan till 45 grader C och pannan höjer vidare till ca 60 grader C innan spannmålet torkas.. Man gjorde på -80 talet mätningar på systemet och kom fram till att taket ger en förvärmningseffekt på ca 90 kW. Pannan är på totalt 250 kW.
 
Ekonomi och Miljö
Investeringskostnaden var mycket låg med tanke på att taket ändå skulle läggas om. Tillkommande kostnader var kanal och fläkt, några arbetstimmar och naturligtvis eventuella projekteringskostnader. Dag uppskattar att oljeförbrukningen minskat med en tredjedel. Energianvändningen skiljer sig mycket år från år beroende på skörd och klimat. Fuktiga år förbrukar man ca 10 m3 olja medans torra år kan det gå åt 2 m3. I genomsnitt uppskattar Dag att solvärmeanläggningen spar 2-3 m3 olja per år. Driftskostnader är mycket låga, snudd på försumbara. Sugfläkten har bytts vid ett tillfälle och insektsnätet vid inloppet har lagats någon gång under dessa hittills 30 år av anläggningens liv. Dag har också köpt en ugnstermometer för att kunna se lufttemperaturen i kanalen.
 
Fotnot: Ladusvalorna hade tidigare sina bon under plåttaket som sedan blev igenbommat. Dag snickrade upp ett antal fågelbon på fasaden som kompensation.