Almedalen 2018

Framtidens Solel deltog i Almedalsveckan 2018. Här är en bevakning av vad som är på gång inom solel, energifrågor och hållbarhet.

Projektet Framtidens solel deltog i Almedalsveckan som firar 50 år. Politiker talade och debatterade om samhällets viktiga frågor, näringslivet lyfte sina produkter och nya innovationer, akademiker presenterade forskningsresultat och den offentliga sektorn berättade om goda exempel från sin verksamhet. Det är omöjligt att hinna ta del av allt, men projektets representanter gjorde en särskild insats för att delta i de delar av programmet som rör solel, energifrågor och hållbarhet.

Räcker solen till allt? Enligt Rexel gör den det men vi måste energieffektivisera först. 25 kvm solceller på ett tak ger cirka 2000 mil med en bil vilket är svenskens årsmedel. Energilager och automatisering kommer att förändra hela energilandskapet. Nyckeln är att använda så mycket som möjligt lokalt, inte skicka ut på nätet för försäljning. En sparad kWh hos brukaren motsvarar en besparing på cirka 3 kWh energiråvara i ett kraftverk. Använd all egenproducerad el för att spara energi i systemet.

Solkompaniet anordnade ett seminarium om hur nya byggnader kan göra så stor klimatnytta som möjligt och hur byggnaden behöver ta hänsyn till solcellerna. Byggnadsintegrering delades upp i ’Byggnadstekniskt’ som ersätter material och ’arkitektoniskt’ som innebär att solpanelerna passar bra in rent estetiskt. Arkitekterna efterfrågar ett större utbud av anpassade solceller för fler valmöjligheter, dels för snygga designer på byggnader men det finns också en efterfrågan på att arbeta med andra byggnadselement som vägar, dörrar, staket och altantak. Branschen svarar med att det är arkitekterna och fastighetsbolagen som måste komma med den efterfrågan. De måste beställa annorlunda och efterfråga andra produkter för att en serietillverkning ska kunna ske.

Något som ofta efterfrågas av kunder är en ungefärlig kostnad för en solelanläggning vilket både vi och solelbranschen har svårt att svara på eftersom att variationen är stor och baseras på många parametrar. Till åhörarnas förtjusning vågade David Larsson på Solkompaniet ge en ungefärlig siffra på 1000–2000 kr/kvm för en takanläggning med vanliga solpaneler medan en byggnadsintegrerad lösning ligger runt 2000–8000 kr/kvm. Det pratades också om varför man väljer att installera en anläggning; om det är elbesparing, miljönytta eller grön identitet vilket påverkar både storlek och kostnad.

Under Solelkommissionens seminarium ’Släpp solelen fri’ fick vi lyssna på både branschen och politikerna. Solelen växer med över 50 procent per år i Sverige och allt fler stora fastighetsägare använder taken för att minska byggnadernas miljöbelastning och minska driftskostnaderna. Finns allt på plats för att solelen ska kunna stå för 10 procent av Sveriges elbehov 2030? Branschen vill underlätta krångliga och onödiga regler, ta bort 255 kW-gränsen för energiskatt, införa solrot istället för bidraget och öppna upp möjligheterna för andelsägd solel och flytt av el mellan fastigheter. Alla politiker verkade eniga om att förslagen borde gå igenom eller i alla fall att 255-gränsen ska höjas och att andelsägd solel behöver utredas. Det var en bra debatt och bra input från branschen till politikerna. Bland annat en kommentar från Save-by-Solar om att egenanvänd solel borde ses som energibesparing och inte produktion och ifrågasatte varför solel beskattas men inte solvärme.

Under ett seminarium med bland annat Malmö stad som tagit ett samlat grepp och kartlagt regelverket kring solenergi för att se vilka möjligheter som finns fick vi ta del av deras slutsatser. De pratade bland annat om att kommuner borde satsa på sina egna fastigheter, ta bort avgiften för bygglov och anpassa sina detaljplanebestämmelser. De nämnde bland annat att de skrivit in i detaljplanen om hur hus ska byggas, exempelvis vilken riktning taket ska ha, om solpanelerna ska vara integrerade eller vända in mot gården på hyreshus.

Ibrahim Baylan deltog på många energiseminarier och berättade stolt om Energiöverenskommelsen men önskade att de hade kommit längre med jämställdhetsfrågor inom energibranschen.

I de senare dagarna av Almedalsveckan lyste solelen lite med sin frånvaro. Ett par föreläsningar från branschen fanns om solel i kombination med energieffektivisering och laddstolpar, något som har ökat i intresse hos företag som investerar i en solcellsanläggning. På ett föredrag där fastighetsbranschen summerade de hört i Almedalen lyfte deltagarna att energifrågan inte hade varit i så stort fokus. De förklarade det med att branschen har arbetat så mycket med frågan att det känns lite avklarat. Kanske är det redan en självklarhet att ha energieffektiva hus med låga driftskostnader?

Någon som ser det som en självklarhet med hållbarhetsarbete hos företagare är Maria Sunér Fleming från Svenskt näringsliv. De ser att näringslivet har vaknat och att de nu bara ser potential och nya, innovativa affärsmodeller med hållbarhetsfrågan. Detta är något vi är tidigt ute med i Sverige och alltså kan användas för att öka företagens konkurrenskraft, inte minst på den globala marknaden. En modell för hållbarhetsrankning av storbolag håller just på att tas fram, något som presenterades på ett annat seminarium. Också denna grupp ser att de stora företagen har förstått affärspotentialen och att det finns ett stort intresse och engagemang att visa på sina prestationer. De tipsar företagen som ännu inte har kommit igång att arbeta utifrån de 17 globala hållbarhetsmålen som ramverk och välja ut de som har störst betydelse i just sin verksamhet.

Generellt pekar flera på att fokus i klimatdebatten har gått från om det finns klimatförändringar och om vi ska göra något, till att de finns och frågan är vart vi ska och vilka mål vi ska ha. Nu finns en klimatlag och mål med bred uppslutning av de flesta riksdagspartierna, alltså är det inte längre ett val att arbeta med klimatfrågan – alla aktörer måste ta sin del av ansvaret. Förhoppningsvis kan frågan nu övergå till vilka insatser och aktiviteter som behövs för att vi ska nå dit, och vem som kan göra vad. Vi i projektet ser vår roll att fortsätta öka kunskapen och inspirera fler att se potentialen med solel!