Erfarenhetsutbyte för kommunala tjänstemän om hur vi får mer solel

Den 22 maj genomfördes en kommunnätverksträff inom projektet Framtidens solel i Östra Mellansverige på Cleantech Park i Linköping. Syftet med dagen var att uppmärksamma det pågående arbetet kring solel och diskutera kring vad vi i Östra Mellansverige kan göra för att nå längre. 

Målgruppen för dagen var tjänstemän och politiker som är eller vill bli engagerade i solelssatsningar. Med totalt 26 deltagare på träffen varav representanter från 14 olika kommuner spritt över hela Östra Mellansverige, skapades goda möjligheter för samverkan, nätverk och erfarenhetsutbyte. Dagen var välfylld av konkreta exempel från de medverkande kommunernas olika arbetssätt för att främja den allt mer växande marknaden för solel.  

Dagen startades med en statusuppdatering av läget för solel i världen och i Sverige levererad av Johan Lindahl från Svensk solenergi. Johan fångade publiken genom en skildring av vad som krävs för att skapa ett ’solmoget’ Sverige, och gav en detaljerad bild av potential och lönsamhet kombinerat med möjligheter och hinder för solelens framtid. 

Det har hänt oerhört mycket på den globala solelsmarknaden, vid nybyggnation är det idag på många platser billigare att producera förnybar energi än fossil, varpå omställningen till en förnybar elproduktion inte har någon annan rationell riktning att gå än just framåt. Men även om vi har kommit långt i Sverige så har vi fortfarande lång väg att gå. Bland deltagarna på träffen rådde konsensus om en utbredd omognad av kunskap, tillvägagångsätt och kännedomen av solelens potential och lämplighet i Sverige. 

De mindre kommunerna visar vägen
Henrik Olofsson utvecklingschef i Askersunds kommun berättade om solel-satsningarna i Askersund och hur de har arbetat med attitydpåverkan mot allmänhet men också politiker och tjänstemän. Arbetssättet har gått ut på att bland annat kartlägga samtliga kommunägda byggnader i kommunen, för att sedan bedöma lämplighet och potential för installation av solel. Henrik, beskrev att det viktigaste verktyget för att nå framsteg i frågan är att hitta rätt ingång till politiker och ansvariga i kommunen. I Askersund en färgskala använts för att på ett lättförståeligt och pedagogiskt sätt kunna tydliggöra var och varför kommunen bör satsa på solel på kommunens egenägda fastigheter. Arbetet har även gett resultat berättade Henrik - cirka 12 procent av kommunens totala elbehov täcks idag av solel. 

Ett annat spännande projekt i Askersunds kommun som Lars-Göran Karlsson projektledare på Vattenfall berättade om är pilotinstallationen Sjöängen. Projektet går ut på att testa och utveckla mikronät och lära sig mer om hur effektivt det går att kapa effekttoppar med hjälp av energilager. Anläggningen har solceller, batterilager och laddplatser för elbil. Lars-Göran beskrev hur behovet för energilager samt ’smart styrning’ kommer öka i framtiden i takt med expansionen av förnybar elproduktion. Därav blir projekt som detta oerhört viktiga för den pågående omställning till ett förnybart energisystem. 

Workshop
Eftermiddagen ägnades bland annat åt en workshop i mindre grupper med temat ”Hur vi kan nå längre, lokalt och regionalt, med solel inom små-och medelstora företag”. Workshopen gav intressanta inspel inom olika ämnesområden och genererade även tillfälle för inspiration och erfarenhetsutbyte, nedan följer några av de många tankar som dök upp under workshopen.  

I och med att det numera är lönsamt för företag att satsa på solel så blir det därmed ett jobb för näringslivsutvecklare i kommuner runt om i landet att påverka och arbeta med insatser kring solel. Trots lönsamheten ser det tyvärr väldigt olika ut i hela landet vad det gäller engagemanget från näringslivsutvecklare. För att få genomslag krävs det därför att man säljer in solel på rätt sätt och gör det lättförståeligt genom goda exempel och lättförståelig information, eller rent av kombinerar andra näringslivsgrenar så som cirkulär ekonomi eller liknande med solenergi. 

Vad det gäller solkartor i kommunerna, fanns den generella uppfattningen att solkartor fungerar som en intresseväckare och är ett verktyg som snabbt skapar dialog med aktörer som är intresserade av solel. Det diskuterades även hur man kan utveckla solkartorna, där ’total potential’ inom kommuner efterfrågades av deltagarna, detta ansågs kunna bli ett intressant verktyg inte minst i marknadsföringssyfte för solel. Även möjligheter och fördelarna med att skala upp kommunkartorna till länsnivå diskuterades under workshopen. 

Ett annat ämne som diskuterades var ’politisk förankring och hinder’. Cirka 80 procent av den svenska befolkning anser att solel i Sverige bör byggas ut, detta är ett intresse från befolkningen som bör speglas i politiska beslut som främjar solelens mognad. Trots det finns det fortfarande flera politiska hinder som försvårar för solelens framfart vilket visar på den befintliga omognad som trots allt finns på området. 

Några av de exempel på politiska hinder som togs upp under workshopen var bland annat: Avgifter för att producera mer el än sin egen konsumtion per år (nettoproducent) vilket hindrar storskalig produktion, även om kapital finns. Samma avgifter kan även hindra incitament för energieffektivisering, samt vara ett problem om verksamheten och energianvändningen inom ett företag på ett eller annat sätt förändras. Likaså hindrar energiskatten för enskilda anläggningar med effekt över 255 kW större investeringar i solel. 

Det kom även upp intressanta aspekter kring el-skatteavdraget för tillverkande industri. Skatteavdraget gör att elen blir mycket billig vilket då ofta kan göra solel mer eller mindre irrelevant ur ett ekonomiskt perspektiv – då återbetalningstiden blir längre för just tillverkande industri. 

Den övergripande uppfattningen från deltagarna var att det framförallt är på nationell nivå som de stora politiska hindren finns. Vad det gäller kommunpolitiken ligger hindren huvudsakligen i den okunskap, omognad och bristande engagemang som på sina håll existerar. 

För att ändra på det bristande engagemanget krävs insatser och inspiration, Askersund är en (bland många) kommuner som visat vägen på hur man på ett effektivt sätt kan ställa om. De har arbetat med lönsamhet, potential, pedagogiska exempel och till viss del solelskonfrontation. 

Detta är ett fåtal av de tankar och inspel som kom upp under dagen. Kontentan av kommunnätverksträffen är att samverkan mellan kommuner, näringsliv och företag är nyckeln till framgång – och kan kommunerna gå före och visa kalkyler och använda solel som ett hållbart varumärke så kan vi snart börja skymta en blomstrande och solmogen framtid.