Kapacitetsbrist och solelen i framtidens elnät

Energimyndigheten i Östergötland, Solkompaniet och Cleantech Östergötland genomförde ett seminarium under november. Det handlade om kapacitetsbrist och solel i framtidens elnät. Nästan 60 deltagare kom.

Framtidens elnät

Martin Johansson från Energimyndigheten var en av talarna som var på plats. Han bidrog med saklig kunskap och inspirerande tankar kring hur framtidens elnät, elanvändning och inte minst elproduktion kan komma att se ut framöver. Sverige har mycket ambitiösa mål om att nå ett 100 procent förnybart elsystem till 2040. Det innebär att vi kommer att behöva ersätta närmare 100 TWh till huvudsakligen variabel elproduktion.
 
Bild på föreläsare från Energimyndigheten.
FOTO: Energikontoret Östergötland.

Fullt belastade elsystem

Samtidigt så står våra storstadsregioner inför en problematisk kapacitetsbrist, utan enkla lösningar. Martin varnade för att stirra sig blind på utmaningarna och problematiken utan istället ha målen och lösningarna i fokus. När det kommer till kapacitetsbristen ligger problemet i att vissa nät redan är fullt belastade, och de kan ta uppemot 15 år att bygga ut fungerande elnät. Storstadsregionerna växer snabbare än näten och detta hämmar därmed tillväxt och nyetablering, och försvårar övergången till ett förnybart elsystem.
 

Ökad flexibilitet

Men i ett allt mer elektrifierat samhälle krävs mer flexibla och decentraliserade system, och det krävs att vi som samhälle arbetar fram former för att på ett dynamiskt sätt dela på den effekt som finns tillgänglig. Denna omställning kräver innovativa lösningar, digitalisering och artificiell intelligens. Vi behöver smarta system som kan styra elintensiva områden och industrier efter efterfrågan. Samtidigt ska dessa kunna erbjuda lönsamma incitament för flexiblare användning av effekt.

Att ställa om elproduktionen bedömer Martin som en stor omställning men långt ifrån omöjlig. För 15 år sedan krävdes närmare 700 vindkrafts-turbiner för att producera 1 TWh, men med dagens teknik kan man producera 1 TWh med bara 10-20 vindkrafts-turbiner. Vindkraften kommer växa exponentiellt de kommande åren. Likaså gör solelen det, som tillsammans med kraftvärmeverken gör omställningen fullständigt möjlig inom den satta tidsramen. Martin menar att Utmaningen med framtidens elsystem kanske inte i första hand är att bygga massor av elproduktion, utan snarare hur flexibiliteten ska hanteras.
 

Solkompaniet – Framtidens Solel

En annan talare på seminariet var Fredrik Wedelstam på Solkompaniet. Han har god omvärldsbevakning på området och kunde informera om nuläget.
 
Solel står endast för en ynka bråkdel av sin egentliga potential, ungefär 0,4 procent av Sveriges totala elproduktion kommer i dagsläget från solel, samtidigt som förutsättningarna är mycket goda. Globalt sett kommer 74 procent av världens eltillförsel från fossila källor. Av detta står solel och vindkraft idag endast för sju procent (2018). Samtidigt räcker det med endast en timmes solinstrålning för att täcka den globala energianvändningen under ett helt år.
Fredrik ser enorm potential för solelens utbyggnad. Sverige ligger långt efter många andra Europeiska länder där solelen i många fall står för substantiella andelar av den total elproduktion.
 
Det sker nu dock en omställning även i Sverige. Nya marknadsmodeller skapar utrymme för storskaliga solelsparker. Samtidigt blir det mer och mer lönsamt för både företag och privatpersoner att installera solelsanläggningar. Fredrik instämmer med att problematiken i första hand inte ligger i hur omställningen ska gå till utan hur omställningen ska hanteras, med betydligt mer intermittent elproduktion.   
 
Daniel Kvist
Projektkoordinator
Energikontoret Östergötland