Framtidens Solel

Ny avfallsförordning- hur påverkar den solcellsbranchen?

EU skärper kraven på hanteringen av farligt avfall för att EU-länderna behöver ställa om till en cirkulär ekonomi. Därför ska medlemsländerna vidta gemensamma åtgärder, bland annat för minskade mängder avfall och höjda ambitioner när det gäller avfallshantering och materialåtervinning. Den senaste statistiken visar att det uppstår över 2 miljoner ton farligt avfall per år i Sverige.

Medlemsländerna behöver säkerställa en korrekt hantering av farligt avfall. Tidigare har det inte funnits tillräcklig information om hur farligt avfall hanteras. Därför har EU beslutat att systemen för registrering och spårbarhet ska stärkas genom att länderna inrättar elektroniska register för farligt avfall.

Inom ramen för det så kallade avfallspaketet har ändringar gjorts i ett antal EU-direktiv på avfallsområdet. En av de nya reglerna för farligt avfall innebär att det från den 1 november är krav på rapportering av farligt avfall till ett nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket.

Vilka verksamheter är anteckningsskyldiga?

Verksamheter som producerar, samlar in, transporterar, handlar, behandlar eller mäklar med farligt avfall har sedan länge haft en skyldighet att anteckna uppgifter om farligt avfall, exempelvis genom att registrera det i sin kemikalieförteckning. De flesta verksamheter är anteckningsskyldiga eftersom många verksamheter producerar någon form av farligt avfall. Det kan till exempel handla om uttjänta batterier, burkar med färgrester eller förbrukade lysrör. Nytt i den nya avfallsförordningen är att anteckningsskyldiga verksamheter från och med den 1 november även ska rapportera uppgifter om sitt farliga avfall till avfallsregistret.

Solceller är farligt avfall

Kiselsolceller är den vanligaste typen av solceller och består till ungefär 90 procent av glas, plast och aluminium. Men de innehåller också små mängder silver, tenn och bly, som räknas som farligt avfall.

Tunnfilmssolceller är en annan typ av solceller, som till drygt 98 procent består av glas, plast och aluminium. Återstående 2 procent kommer från koppar och zink, som kan vara giftiga, samt gallium, indium, selen och kadmium, vilka klassas som farliga avfall.

Solceller på ett stort tak.

Vad ska antecknas?

Du ska anteckna och rapportera om du driver en verksamhet som:

  • producerar farligt avfall,
  • transporterar farligt avfall,
  • samlar in farligt avfall och på olika sätt hanterar farligt avfall i en insamlingsverksamhet,
  • behandlar farligt avfall,
  • mäklar eller handlar med farligt avfall

En anteckning ska innehålla de uppgifter som anges i 6 kap 1 – 5 §§ avfallsförordningen (2020:614), samt i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:5). Vilka uppgifter en verksamhet ska ange beror till stor del på vilken roll man har i avfallskedjan.

Enligt bestämmelserna i 4 § I 6 kap. 1–5 §§ avfallsförordningen (2020:614) ska det antecknas uppgifter om bland annat vilken typ av avfall det är, vem som har hanterat avfallet, vem som har producerat det, var avfallet har transporterats, vilket transportsätt som har använts och hur avfallet ska behandlas.

När ska anteckningen och rapporteringen göras?

För avfallsproducenter och transportörer gäller att anteckningen ska föras innan transporten påbörjas. Rapporteringen in till avfallsregistret ska ske senast två arbetsdagar efter den tidpunkt då anteckningen ska vara förd. Anteckning ska föras först när det är dags att transportera bort det farliga avfallet, men senast innan transporten påbörjas. Du behöver alltså inte anteckna varje gång din verksamhet ger upphov till ett farligt avfall.

Rapportering

Verksamheterna kommer att kunna lämna uppgifter till avfallsregistret på två sätt. Antingen via en e-tjänst på Naturvårdsverkets hemsida, där uppgiftslämnaren identifierar sig genom e-legitimation, eller via en så kallad API-lösning, där verksamhetsutövaren anpassar sitt eget verksamhetssystem till Naturvårdsverkets avfallsregister. E-tjänsten nås via www.naturvardsverket.se/avfallsregister och här loggar man in med hjälp av e-legitimation.

Författare:
Boel Schaulin
Klimatstrateg och projektkoordinator
Länsstyrelsen i Västmanlands län