Ekonomi & lönsamhet

Lönsamheten för solcellsanläggningar beror av ett antal faktorer. De viktigaste är inköpspris, solcellsanläggningens produktion och vad elen som produceras används till, fler kan läsas under Kalkyler. Lönsamheten för en anläggning påverkas också av de statliga bidrag och stöd som finns. Läs mer om dessa under Bidrag och stöd »

Inköpspriset för solcellsanläggningar beror bland annat på vilken typ av installation det gäller, om det är markburet eller på tak och hur komplicerat systemet blir, och anläggningens storlek, då priset per kW installerad toppeffekt minskar med ökad storlek. Det finns också ett statligt investeringsstöd som ytterligare minskar investeringskostnaden.I tabellen ser du exempel på priser enligt National Survey Report of PV Power Applications in Sweden (Lindahl & Stoltz 2017).

Kategori

Förklaring

Genomsnittligt pris 2017

Nätansluten, takmonterad anläggning på 15 kWp (kommersiell)

Solcellsanläggningar till kommersiella byggnader såsom publika byggnader, ekonomibyggnader på lantbruk, livsmedelsbutiker etc.

12,2 kr/Wp

Nätansluten, takmonterad anläggning på 100 kWp (kommersiell)

Solcellsanläggningar för elproduktion till nätanslutna industriella byggnader

10,7 kr/Wp

Nätansluten, markburen anläggning, 100-1000 kWp

Solcellsparker med elproduktion som inte är kopplad till en specifik kund och där syftet är att sälja el.

9,3 kr/Wp


Det mest eftersträvansvärda är att bygga solceller orienterat mot söder, men de kan med lönsamhet byggas från öster till väster och med olika lutningar. Det är viktigare att anpassa solcellsanläggningens produktion efter hur solelen ska användas, exempelvis konsumtionen i byggnaden. Det är mycket viktigt att undvika skuggade lägen, eftersom detta påverkar produktionen från solcellsanläggningen negativt. En solcellsanläggning i bra läge producerar vid svenska förhållanden i storleksordningen 900-1000 kWh per installerad kW toppeffekt årligen. Läs mer om vad du ska tänka på för placering av din solcellsanläggning under Planering »

Det finns tre övergripande alternativ för att hantera elen som solcellerna producerar; att använda den själv, att sälja elen på elnätet, eller att lagra den för senare användning. Så här skulle en beräkning kunna se ut.

Diagram över elhandelspris, elnätsavgift och statliga avgifter för köpt respektive såld el.

1. Egenanvändning

Normalt ger det bäst lönsamhet att använda så stor del som möjligt av den producerade elen internt i den egna verksamheten jämfört med att sälja elen. Detta är eftersom el som du sparar har värdet för det inköpta elpriset. Priset på inköpt el utgörs av tre delar; elhandelspris, elnätsavgift samt statliga skatter och avgifter enligt bilden ovan.

2. Försäljning

Beroende på elhandelsbolag kan du få olika mycket för den el du säljer till dem. Vanligtvis säljs elen på marknadens villkor, vilket ger en ersättning motsvarande elhandelspriset och den nätnytta som fås för minskade nätförluster. Vissa elhandelsbolag tar också en avgift för administration och/eller inmatningsabonnemang för att mata ut solel. Värdet för såld el blir då alltså oftast lägre än priset på den köpta elen enligt bilden. Vissa elhandelsbolag har en särskild inmatningstariff för solelen som ger den större värde. Nu kan man också få skattereduktion på 60 öre/kWh för överskottselen, vilket ökar värdet för såld el.​ Här finns en överblick på vad det skulle kunna kosta.

I nuläget kan vissa också få skattereduktion på 60 öre/kWh för överskottselen, vilket ökar värdet för såld el. Läs mer om detta under Regelverk.

3. Lagring

Med energilagring kan överskottsel från solcellerna lagras för att användas vid ett senare tillfälle. På så vis minskar mängden el som säljs till nätet och egenanvändningen ökar. Detta kan vara ett bra alternativ om den sålda elen har ett lågt värde, för att minska risken för framtida höjningar av elpriset eller om det skulle innebära kostnader att förstärka elnätet eller byta ut transformatorstationer för stora anläggningar som annars ger en stor mängd överskottsel. Det kan också vara fördelaktigt med batterier för att kapa effekttoppar för elanvändningen eftersom det då kan vara möjligt att säkra ner eller betala en lägre effektavgift, vilket ger en besparing på andra delar av elräkningen. Priset på batterier har minskat de senaste åren och förväntas fortsätta sjunka.

En viktig del av vårt elsystem är, och kommer att vara lagring. Lagring i batterier har på de senaste åren fått ett uppsving, mycket tack vare fordonsindustrins övergång till el. Att lagra el i batterier är idag relativt ovanligt men ökar stadigt. Av bakgrund till detta har Framtidens Solel under våren 2020 arbetat med att ta fram en rapport om lönsamhet i batterilager för små och medelstora företag. Rapporten beskriver hur ett batterilager kan användas, och vad det kan innebära ekonomiskt för en verksamhet. I grund och botten lagrar ett batteri el, men det kan styras efter vad som är mest lönsamt. Ett batteri kan till exempel användas för att öka egenförbrukningen av el från en solcellsanläggning eller att dämpa effekttoppar. Läs om detta och om verksamheter som har installerat batterilager i rapporten som finns HÄR.