Sverige har länge varit ett föregångsland inom förnybar energi, och utvecklingen har tagit ordentlig fart de senaste åren. Med en energimix där vattenkraft, vindkraft, bioenergi och i viss mån solkraft utgör en allt större andel, är Sverige på väg mot ett energisystem som är både fossilfritt och hållbart.
En grön energimix – så ser det ut i dag
Ungefär två tredjedelar av Sveriges slutliga energianvändning kommer från förnybara källor. När man enbart tittar på elproduktionen ligger andelen fossilfri el på drygt 98 procent, där förnybara källor står för cirka 68 procent.
Vattenkraften är fortsatt basen
Cirka 40 procent av all el i Sverige kommer från vattenkraft. Det är vår mest etablerade förnybara energikälla och en av de mest reglerbara. Tack vare stora vattenmagasin kan vattenkraften användas för att balansera elnätet när produktionen från vind och sol varierar.
Kärnkraften – inte förnybar, men fossilfri
Kärnkraft står för omkring 29 procent av Sveriges elproduktion. Även om den inte räknas som förnybar är den en viktig del av landets klimatneutrala energisystem eftersom den inte ger upphov till koldioxidutsläpp vid drift.
Vindkraften växer snabbt
Vindkraften stod 2023 för cirka 21 procent av Sveriges elproduktion. Det finns nu över 16 000 MW installerad effekt och utbyggnaden fortsätter i snabb takt, både på land och till havs. Prognoser pekar på att Sverige kan ha över 30 000 MW installerad vindkraft inom några år.
Bioenergi – mer än bara ved
Bioenergi står för omkring 30 procent av Sveriges totala energitillförsel. Här ingår restprodukter från skogsindustrin som svartlut, flis, sågspån och skogsrester, men även biogas och biodrivmedel. Bioenergi används främst för fjärrvärme och kraftvärme men spelar också en viktig roll i transportsektorn.
Solkraft – liten men växande
Solenergin står i dag för ungefär 2 procent av elproduktionen, motsvarande cirka 2 TWh per år. Men tillväxten är snabb. Allt fler installerar solceller på villatak, kommersiella byggnader och i storskaliga solparker.
Trender och utveckling
Andelen förnybar energi i Sverige har ökat stadigt det senaste decenniet. Mellan 2010 och 2021 steg andelen från cirka 48 till 63 procent av slutlig energianvändning. Målet är att nå 100 procent förnybar elproduktion till 2040 och nettonollutsläpp till 2045.
Energiintensiteten – alltså mängden energi som krävs per producerad BNP-enhet – har också förbättrats. Sedan 2005 har den minskat med drygt 33 procent, vilket visar att svensk energianvändning blivit mer effektiv.
Framtidsprognos – vad är på gång?
Sverige står inför flera stora energiomställningar de kommande åren.
Vindkraften väntas fortsätta öka kraftigt. Det finns tiotals tillståndsgivna projekt, framför allt till havs, som ännu inte har byggts. Om dessa realiseras kan de tillföra över 200 TWh el per år, vilket motsvarar mer än hela Sveriges nuvarande elanvändning.
Solkraftens expansion accelererar. Utbyggnad av markbaserade solparker ökar, och teknikutvecklingen gör det billigare och mer effektivt. Prognoser pekar på att solkraft kan stå för 10–15 procent av elproduktionen inom 10–15 år.
Inom bioenergi pågår stora investeringar i effektivare fjärrvärmesystem, biodrivmedel och ny teknik för att producera vätgas från biobränslen.
Även vätgasen är på frammarsch, särskilt inom stålindustrin. Projekt som Hybrit och H2 Green Steel syftar till att göra svensk ståltillverkning helt fossilfri genom att ersätta kol med vätgas.
Utmaningar att lösa
Med hög andel väderberoende elproduktion från sol och vind ökar behovet av flexibilitet i systemet. Det kräver bättre elnät, mer lagringskapacitet och smartare styrning av både produktion och förbrukning.
Utbyggnaden av elinfrastruktur är en flaskhals. Det tar tid att bygga nya ledningar och förstärka befintliga nät, särskilt i glesbygd och norra Sverige där mycket ny förnybar el produceras.
Samtidigt kräver elektrifieringen av transporter och industri stora mängder ny el. Sverige behöver öka sin totala elproduktion rejält fram till 2045 för att klara klimatmålen.
