Du har kanske hört begreppet ”passivhus” i samband med nybyggda villor, hållbart boende eller energisnåla bostadsprojekt. Men vad betyder det egentligen? Är det bara ett annat ord för lågenergihus – eller handlar det om något mer?
I den här artikeln går vi igenom vad ett passivhus är, hur det fungerar i praktiken och varför det blivit en modell för framtidens boende.
Grundidén – ett hus som värmer sig själv
Namnet ”passivhus” kommer från det faktum att huset i princip värms upp passivt – alltså utan behov av traditionella värmesystem som elpanna, fjärrvärme eller direktverkande el. Istället tar huset tillvara på den värme som redan finns:
-
Solinstrålning genom fönster
-
Kroppsvärme från personer i huset
-
Spillvärme från hushållsapparater
-
Värmen som återvinns ur ventilationsluften
Tanken är att minska energibehovet så långt det går, och sedan hantera det lilla som återstår på ett smart sätt.
Strikta krav för att få kallas passivhus
Ett passivhus är inte bara ”energismart” i största allmänhet – det måste uppfylla vissa krav, ofta enligt den tyska Passivhaus Institute-standarden. Det finns även svenska tolkningar genom bland annat FEBY (Forum för Energieffektivt Byggande).
De vanligaste kriterierna är:
-
Max 15 kWh/m² per år för uppvärmning
-
Totalt energibehov under 45 kWh/m² per år
-
Lufttäthet – huset får inte läcka luft mer än 0,3 l/s per m² vid 50 Pa tryckskillnad
-
Mycket god isolering och extremt välisolerade fönster
-
Effektiv värmeåtervinning via ventilationssystemet
Det är alltså inte bara en ”riktning” utan en tydlig teknisk nivå.
Så fungerar ett passivhus i praktiken
När du kliver in i ett passivhus känns det egentligen inte så annorlunda – men bakom väggarna pågår en smart och extremt välbalanserad teknik. Här är några nyckelfaktorer:
1. Tjock isolering
Både väggar, tak och golv är kraftigt isolerade. Det gör att värmeförlusterna blir minimala och att huset håller temperaturen stabil även om det är kallt ute.
2. Täta konstruktioner
Tätheten är avgörande – det får inte finnas springor där värmen smiter ut. Byggmaterial, fönster och dörrar är noga utvalda för att klara höga krav på lufttäthet.
3. Fönster med lågt U-värde
Fönstren är ofta tre- eller fyrglas med varmkant och låga U-värden. De placeras ofta medvetet för att få in mycket solvärme vintertid – särskilt på södersidan.
4. Ventilation med värmeåtervinning
Ett FTX-system (från- och tilluft med värmeväxlare) återvinner 80–90 % av värmen i den luft som ventileras ut, och använder den för att värma inkommande friskluft.
5. Litet värmebehov täcks på smarta sätt
Eftersom energibehovet är så lågt räcker det ofta med en liten elpatron, frånluftsvärmepump eller uppvärmd tilluft för att hålla temperaturen på vintern.
Är det dyrt att bygga ett passivhus?
Att bygga ett passivhus kostar ofta lite mer initialt jämfört med ett ”vanligt” nybygge – framför allt på grund av högre krav på isolering, fönster och ventilationssystem.
Men skillnaden har minskat kraftigt, och investeringen betalar sig snabbt genom lägre energikostnader, bättre inomhusklimat och högre andrahandsvärde. För ett småhus kan merkostnaden röra sig om 5–10 %, men den totala boendekostnaden blir ofta lägre sett över tid.
Fördelar med att bo i passivhus
Det är inte bara miljön som tjänar på den här typen av boende. Många som bor i passivhus lyfter fram:
-
Låg och jämn inomhustemperatur året runt
-
Nästan inga drag eller kalla golv
-
Tyst och stilla inne, tack vare tjocka väggar
-
Kraftigt minskade uppvärmningskostnader
-
Fukt och mögelproblem minskar, tack vare kontrollerad ventilation
Och så klart – det känns bra att veta att man bor energisnålt och klimatvänligt utan att behöva kompromissa med komforten.
Kan man bygga om till passivhus?
Det är mycket svårare att uppnå passivhusstandard vid renovering, eftersom det krävs så pass stora ingrepp. Men man kan definitivt inspireras av tekniken. Många äldre hus har till exempel fått:
-
FTX-ventilation med värmeåtervinning
-
Bättre isolering vid tak- och fasadbyte
-
Treglasfönster med låga U-värden
Det gör inte huset till ett passivhus – men det kan minska energianvändningen med 50 % eller mer.
