Du känner säkert till att elpriserna i Sverige kan variera kraftigt beroende på var du bor. Men varför är det så – och vad innebär det i praktiken? Svaret stavas elområden. Sverige är uppdelat i fyra olika elområden som påverkar både elpriset du betalar och hur elnätet fungerar.
Vad är ett elområde?
Ett elområde är ett geografiskt område där elpriset sätts utifrån tillgång och efterfrågan på el i just det området. Om det finns gott om elproduktion lokalt och låg efterfrågan blir priset lägre. Omvänt – om efterfrågan är hög och elproduktionen begränsad i området – kan priset skjuta i höjden.
Elpriset sätts varje timme på den nordiska elbörsen Nord Pool. Det innebär att varje elområde i Sverige kan få ett unikt elpris varje timme, även om elen rent fysiskt kommer från samma stamnät.
Så är Sverige indelat
Sverige är indelat i fyra elområden, numrerade från norr till söder:
-
Elområde 1 (SE1) – Norra Norrland
-
Elområde 2 (SE2) – Södra Norrland
-
Elområde 3 (SE3) – Svealand och norra Götaland
-
Elområde 4 (SE4) – Södra Götaland och Skåne
Gränserna går inte efter länsgränser utan följer elnätets struktur och flaskhalsar i överföringskapacitet.
Varför infördes elområden?
Systemet med elområden infördes 2011 efter krav från EU. Anledningen var att det fanns flaskhalsar i det svenska elnätet, främst mellan norra och södra delen av landet. Sverige exporterade el till kontinenten genom södra Sverige, samtidigt som det var ont om lokal elproduktion där. Det ledde till konstgjort låga elpriser i söder, vilket EU menade snedvred konkurrensen.
För att synliggöra de verkliga kapacitetsbristerna i nätet delades Sverige upp i fyra elområden. Det gör att priserna mer direkt speglar var elen produceras och var den används.
Vad betyder det för dig?
Var du bor i Sverige påverkar alltså hur mycket du betalar för elen – trots att vi har samma energisystem i hela landet. Här är några exempel på vad det innebär:
-
I norr (SE1 och SE2): Här finns mycket vattenkraft och låg befolkningstäthet. Överskottet på el gör att priserna oftast är lägre.
-
I söder (SE4): Här är elproduktionen lägre och efterfrågan högre, särskilt under kalla vintrar. Det leder ofta till högre elpriser.
-
I mellansverige (SE3): Det största området med både hög konsumtion och viss produktion. Elpriserna hamnar ofta någonstans mitt emellan norr och söder.
I praktiken har detta lett till att villaägare i exempelvis Skåne fått betala dubbelt så mycket per kilowattimme som hushåll i norra Sverige – trots att elen rent tekniskt är densamma.
Kritik och konsekvenser
Systemet med elområden har fått mycket kritik, särskilt från hushåll och företag i södra Sverige. Många menar att det är orättvist att behöva betala mer bara för att lokal elproduktion saknas – något man som privatperson inte kan påverka.
Andra pekar på att systemet ändå är nödvändigt för att visa var elproduktionen behöver stärkas. Prissignalerna ger incitament att bygga ny elproduktion – exempelvis vindkraft i SE4 – där det verkligen behövs.
För företag, särskilt inom industri och jordbruk, kan skillnaderna i elpris få stora ekonomiska konsekvenser och påverka investeringsbeslut.
Vad görs för att jämna ut skillnaderna?
Det finns flera satsningar för att minska prisskillnaderna mellan elområden:
-
Utbyggnad av elnätet. Svenska kraftnät investerar i nya ledningar och förstärkningar i överföringskapaciteten mellan norr och söder.
-
Stöd till hushåll. Regeringen har vid flera tillfällen beslutat om elprisstöd riktat till områden med höga priser.
-
Utbyggnad av lokal elproduktion. Fler aktörer bygger nu sol- och vindkraft i södra Sverige för att minska beroendet av importerad el från norr.
Men det kommer ta tid. Att bygga ut stamnätet tar ofta 5–10 år från beslut till färdig drift.
