Tänk dig att elen plötsligt går – mitt i vintern, när det är som kallast. Ingen värme, inget varmvatten, inget internet. Spisen fungerar inte, kyl och frys slocknar och mobilerna börjar tappa batteri. Hur länge skulle du klara dig?
För de flesta är elen en självklar del av vardagen. Men bakom det vardagliga finns ett känsligt system som kan störas av väder, teknikfel, överbelastning eller sabotage. Därför är det klokt att fundera: vad händer egentligen om elen försvinner?
Så snabbt påverkas hemmet
Ett vanligt strömavbrott kanske bara varar en timme eller två. Men om det drar ut på tiden förändras vardagen snabbt. Här är några exempel på hur ett längre avbrott påverkar hemmet:
-
Värmesystem stannar – de flesta värmepumpar, elpannor och cirkulationspumpar kräver el
-
Vatten slutar rinna om du har egen brunn med eldriven pump
-
Spis, mikrovågsugn och ugn går inte att använda
-
Kyl och frys börjar stiga i temperatur efter några timmar
-
WiFi och mobilnät kan sluta fungera om mobilmasterna tappar ström
-
Ljus, ventilation och laddning upphör direkt
Och det är inte bara hemma – även betalterminaler, bensinpumpar, trafikljus och mataffärer påverkas snabbt vid ett större avbrott.
Vanliga orsaker till elavbrott
Elförsörjningen i Sverige är generellt mycket stabil, men det finns ändå flera scenarier som kan orsaka problem:
-
Oväder – stormar, snöfall och nedfallna träd är vanligast i glesbygd
-
Tekniska fel – överhettade transformatorer, kortslutningar, kabelfel
-
Planerade avbrott – t.ex. underhåll eller uppgraderingar i elnätet
-
Kapacitetsbrist – när efterfrågan är högre än tillgången (kan ge frånkoppling)
-
Sabotage eller cyberattacker – ovanligt, men ett reellt hot i oroliga tider
Vad behöver du hemma vid ett längre elavbrott?
Du behöver inte bygga ett bunkerförråd, men ett visst grundskydd kan göra stor skillnad. Här är det viktigaste att ha:
1. Ljus
-
Ficklampor och pannlampor med extra batterier
-
Värmeljus och stearinljus (och tändstickor!)
-
Powerbanks med inbyggd lampa
2. Värme
-
Filtar, sovsäckar, underställ
-
Gasol- eller fotogenvärmare (om du vet hur man hanterar dem säkert)
-
Värmeljus i små utrymmen kan ge lite extra värme
3. Mat och vatten
-
Vattenflaskor – minst 3–5 liter per person
-
Mat som inte kräver tillagning (konserver, nötter, knäckebröd)
-
Stormkök för enklare matlagning
4. Kommunikation
-
Batteridriven radio eller vevradio för att få nyheter
-
Laddade powerbanks för mobiltelefoner
-
Utskrivna kontaktlistor ifall mobilen dör
5. Toalett och hygien
-
Våtservetter, handsprit
-
Extra toapapper och sopkärl
Hur länge klarar sig maten i frysen?
Om du inte öppnar frysen håller den sig kall i upp till 24 timmar – längre om den är välfylld. Kylskåp börjar dock stiga i temperatur redan efter 4–6 timmar. Det är bra att ha koll på vilka matvaror som klarar rumstemperatur, och vad du bör slänga.
Tips: Frys in vattenflaskor i förväg – de kan användas för att hålla både kyl och frys kalla längre.
Kan man skydda sig helt?
Nej, du kan aldrig gardera dig till 100 %. Men du kan minska sårbarheten:
-
Installera batteribackup för värmepump, nätverk eller kylskåp
-
Använd solceller med batterilagring och ödriftfunktion (viktigt – funkar inte annars)
-
Ha en gasolgrill eller stormkök hemma för matlagning
-
Känn till var närmaste trygghetspunkt finns i din kommun (ofta skolor eller idrottshallar)
